Gävle GK:s historia

1930-talet

Redan 1932 började man tala om att det vore lämpligt att starta en golfklubb i Gävle. 1938 hade man ett sammanträde för att undersöka möjligheten för att bilda en golfklubb i Gävle. Tyvärr kom andra världskriget emellan.

1940-talet

Olof Nyström, då nyinflyttad till Gävle och inbiten golfare höll ett anförande på Rotary 1946 och han citerade Sten Selander:"Vilken bana som helst förenar natur och kultur till en ganska fulländad helhet. Sådana mjukt rundade, gröna våglinjer och sådan fast fjädrande grästorv, där varje steg är en vällust, skapade Vår Herre ingenstans utan mänsklig hjälp."
Birger Bellander, Erik W. Eriksson, J. Forslund, Olof Nyström, Justus Hjort, Gunnar Höglund och Olof Målén fick i uppdrag att finna lämplig mark. Vi är ett stort tack skyldig till Birger Bellander, det är hans förtjänst att banan ligger där den ligger. Man lämnade in skrivelse till drätselkammaren i Gävle med begäran om att få disponera markområdet.

1946 anlitades ålänningen Rafael Sundblom som den 12 juli 1946 samtyckte till att det föreslagna området var lämpligt. En kostnadskalkyl för 6 hål slutade på 75 000 kr inkl. dräneringsarbeten för 15 000 kr. Finansieringen såg ut så här:

• bidrag från företag - 35 000 kr
• bidrag från privatpersoner - 5 000 kr
• lån - 35 000 kr

Första styrelsen

13 september 1947 valdes en interimsstyrelse som träffade preliminära överenskommelser med Gävle Stad och Konsul Wilhelm Eriksson om kostnadsfri upplåtelse av lämpliga marker. Efter att ha fått utfästelser om ekonomiska bidrag på sammanlagt 40 000 kronor, ansåg interimsstyrelsen att man fullgjort sitt uppdrag och kallade intresserade till ett möte 3 juni 1949. Vid detta möte beslöts att bilda en golfklubb i Gävle.

Konstituerande möte hölls den 20 juni 1949 varvid stadgar och Gävle GK:s första styrelse valdes:

Arbetet startar

En definitiv överenskommelse träffades med Gävle stads drätselkammare viket innebar att klubben fick disponera marken kostnadsfritt i 20 år.
Köpeavtal 10 juni 1949 och 15 februari 1950. Klubben köpte det område 12 000 m2 som låg mellan de två ägorna av åkeriägare Wilhelm Hedqvist för 7 500 SEK. Arbetet statade i mitten av augusti och sköttes av hemmans-ägaren Tore Löhman på Persbacka Gård.

Eftersom klubben ansåg att täckdikning var en jordförbättring anhöll klubben att få ett bidrag från drätselkammaren på 5 000 kronor vilket godkändes. Eftersom det krävdes stadsfullmäktiges godkännande kom även frågan om drätselkammarens befogenhet att på så lång tid som 20 år utan ersättning upplåta mark till golfspel. En livlig debatt förekom i tidningarna, och oppositionsmöten hölls. Vid stadsfullmäktiges november-sammanträde 1949 kom frågan upp på nytt och efter en lång debatt beslöt fullmäktige med 1 rösts övervikt att bevilja ett bidrag på 5 000 kronor och att godkänna drätselkammarens beslut om upplåtelse av marken. P.g.a. import-restriktioner var det mycket svårt att köpa lämpliga frösorter. Dessa lättades och klubben kunde i god tid till vårsådden köpa ett parti engelska fröer som ansåg synnerligen lämpliga. I september 1949 skrev styrelsen till medlemmarna:

"Golf är som bekant en mycket lämplig och omtyckt damsport - den behöver alltså inte splittra familjens fritid."

Eftersom det var en så stor debatt om golfbanans vara eller inte vara beslöt styrelsen att medlemsavgiften på 10 kronor inte skulle betalas 1949. Klubben hade vid årsskiftet 80 manliga och 8 kvinnliga medlemmar

1950-talet

Kostnaderna för de första 6 hålen redovisades till 38 938:53 enligt årsberättelsen februari 1951.
De 6 hålen öppnades för spel i juni 1951 och redan då vädjade man till medlemmarna att lägga tillbaka uppslagen torv.

Årsavgiften var 25 kr och maxantalet medlemmar skrevs till 100 st.

Första klubbhuset skänktes 1951 av en anonym engelsman. Senare blev det golfshop och används nu som utbildnings- och juniorhus. På Årsmötet den 4 mars 1952 höjdes årsavgiften till 150 kr och inträdesavgiften till 75 kr. Maxantalet medlemmar skrevs till 125.

9-håls banan invigdes den 4:e oktober 1953 av Landshövding Elon Andersson. Han poängterade då att golfen var hälsofrämjande och en sammanhållande länk mellan olika åldrar.

"golfen är hälsofrämjande"

På Årsmötet den 14 februari 1953 bildades Golfklubben i Gävle AB för att stärka klubbens ekonomi och framtida investeringar.
Klubbens första Greenkeeper Lingard Olsson anställs 1953. Årslön 8 400 kr.

Den 28 mars 1957 anställde klubben i samarbete med Falu Golf Klubb sin första tränare, Mr. Stanley Turner från England.
Den 19 april 1958 anställdes Mr. Frank Lester från England på deltid, med hjälp av SGF. Den tidigare tränaren hade fått anställning av Falu och Rättviks Golf Klubbar.

Under sommaren 1959 har samtliga 9 hål byggts ut med alternativa utslag. Så nu har man en bana med 18 hål, par 70.

1960-talet

9 medlemmar från Högbo GK, som då inte hade någon egen bana, fick spela på Gävle Golf Klubb mot reducerad årsavgift (75 %).

Legendaren C.V. Westlund avtackades för all den tid han lagt ner för golfklubbens bästa.

1962 började man diskutera frågan om ett nytt klubbhus. De första kontakterna med kommunen för att få mer mark till en utbyggnad av banan togs samma år.1964 har man slutligen bestämt var det nya klubbhuset ska placeras. 1965 utser man Hus och Kraftbyggen AB till entreprenör mot ett fast pris av 112 000 kronor.

”Nya Klubbhuset” (nuvarande golfbilsgarage/vagnsbod) invigdes 11 september 1966 av stadsfullmäktiges ordförande Thure Edbom.

Mr. Paul Bottell var tränare 1966 – 1967. Han arbetade också i Hofors, Bollnäs och Söderhamn.

1970-talet

13 hål klara 1970, Arkitekter Nils Landqvist, Juul Sörgaard, Magnus Lindberg och Stig Christensson (medlemmar).

1971 användes ladan vid hål 14 som maskinhall och för banpersonalen (2st) och Roland Eriksson anställdes som Greekeeper. Han gick i pension 1991.

18 hål klara 1972 (nuvarande sträckning) Arkitekt Nils Sköld. Banan öppnades för spel 22 augusti 1973. Antal medlemmar var vid årets slut 475 st.

1972 var det inflyttning i den nya maskin och personalhallen, (nuvarande maskingarage/förråd)

1973 byggdes E4 om, vilket innebar att vissa markområden som disponerades av golfklubben måste utnyttjas.

Den 22 augusti 1973 öppnades 18-hålsbanan.

Den officiella invigningen av 18-håls banan sker 15 juni 1974. Kommunstyrelsens Ordförande Sven Larsson slår den första ”drivern”.

Kostnader.
Kostnad för utbyggnadsetapp 1 - 160 000
Kostnad för utbyggnadsetapp 2 - 390 000
Intäkter.
Från kommunen - 130 000
Från AMS - 105 000
Ersättning från Vägverket (E4) - 80 000
Gåvor - 50 000
Likvida medel från klubben - 35 000
Annan finansiering, mellan 125 000-150 000
Källa Lennart Schullerqvist 1973

1976 införs reverssystemet. 1 500 kr/seniormedlem för att kunna förbättra banan.
1978 är banans första ”Grästees” är klara.

1980-talet

1980 är det dags att börja diskutera ytterligare ett nytt klubbhus.

Premiär för golfveckan!

1981 spelades ”Golfveckan” för första gången. Totalt gjordes 254 starter under dagarna.

1982 infördes städavgiften och man började diskutera planerna på en golfbana på Avan. Flera nämnder är negativa till klubbens propåer.

1983 fortsätter man arbetet med att Avan-projektet med Kenneth Bognesand som ”motor”. Totalt har klubben nu 811 medlemmar. För att finansiera Avan-projektet föreslås en höjning av reverslånet till 4 000 kronor/seniormedlem.

4 mars 1985 lämnar kommunen klartecken till att Avan området får användas till en golfbana.

1987 infördes möjligheten att boka starttider. Utbyggnaden av Avan fortsätter1987 där soptippen förvandlas till ett naturskönt område. Det är diskussioner om hål 7 (nuvarande hål 5) på banan med Länsstyrelsens naturenhet.
Skanska är entreprenör och allt pekar på en totalkostnad av totalt 2,5 miljoner kronor. Den totala kostnaden redovisades senare till ett högre belopp.
Finansieringen:
Lån med kommunal borgen - 1 700 000
Revershöjning - 1 900 000

Årets Golfklubb!

Gävle Golfklubb utses 1988 av Sveriges Golfjournalister till årets golfklubb.

1989 är Avan 9-hål färdig. Invigning 17 juni. Arkitekter Kenneth Bognesand/Jan Sederholm. Klubben får för sitt arbete med den gamla soptippen Gävle Kommuns ombyggnadspris.

1990-talet

De första åren kännetecknas av flera extra årsmöten, bl.a. beroende på stora investeringsbehov.

Klubben får dispens att använda 7 hålet. (Klubben tvingades bygga om hålet 1995), men fick ett föreläggande från Länsstyrelsen att före 1 augusti 1992 flytta på hålet, mot ett vite på 40 000 kronor om detta inne skedde. Klubben överklagade till Miljödomstolen som den 1 Juli meddelade att datum ändrades till 1 oktober 1992.

1991 anställdes Anders Erkers som Greenkeeper och är numer Course Manager.

På Extra Årsmöte 9 juni 1992 antogs ett 5-årigt investeringsprogram:

Banan                               2 170 000 kronor (efter votering)

Maskiner                           1 120 000 kronor (efter votering)

Maskinhall                        1 000 000 kronor.

Ny/ombyggnad av klubbhus sköts på framtiden.

Golfveckan växer och 1992 hade man 1 551 starter. Som kuriosa kan nämnas att Eric Carlberg och Daniel Ageflod spelade sina 18 hål i GD-cupen på totalt 45 minuter – båda hade 79 slag

1992 antogs den nya organisationsordningen, i korthet innebärande att styrelsen arbete koncentrerades på ekonomi och framtids strategier. Operativt ansvar överfördes till kommittéer och anställd personal.

1993 stod 250 personer i kö för att få bli medlemmar i klubben.

1994 höjdes reverslånet till 8 000 kronor.

1 september 1995 användes slopesystemet för första gången på Gävle GK.

1995 visade arkitekten Björn Eriksson hur Avans utbyggnad till 18 hål skulle kunna se ut.

Framtidsutredningens (FU) slutrapport redovisades i november 1995 och vid extra årsmöte 30 maj 1996 beslöts att Avan skulle byggas ut till 18-hål och att marken för Gamla Banan skulle köpas av Kommunen.

1996 byggdes en ny maskinhall och personalbyggnad. Total kostnad 2,5 miljoner kronor och reverslånet höjdes till 10 000 kronor.

1997 byggs 18-håls banan på Avan, beställningssumman var 5,6 miljoner kronor och entreprenör DSG, samt en ny bevattningsanläggning för båda banorna, beställningssumma 2,15 miljoner kronor och entreprenör S/48. Klubben köper marken där Gamla Banan ligger (ca 54 ha) av Gävle Kommun för 1 miljon kronor. Arrendet för Avan 40 000/år plus indexuppräkning (2013, 78 000) enligt avtal med Kommunen.

Avan 18-hål invigdes 4 juni 1998 av Golfförbundets Generalsekreterare                   Bo Wickberg. Arkitekt Björn Eriksson.

Planerna på ett nytt klubbhus (nr 3 i ordningen) utreds 1998 och på ett extra årsmöte i oktober beslutas att påbörja bygget, beräknad kostnad 9,2 miljoner kronor. Arkitekt Johan Skoog och entreprenör Skanska. Bygget pågick under den värsta snövintern i mannaminne.

Klubben fyller 50 år och inviger sitt nya klubbhus 1999.

2000-talet

2000 höjdes reversen till 13 000 kronor och ”Äkta Makar” avgiften togs bort på Årsmötet.

På Årsmötet 19 februari 2001 utnämndes Magnus Lindberg till Hederordförande i klubben.

2001-2002 byggdes grästees på alla hål på Gamla Banan.

2002 började man diskutera en eventuell kort håls bana.

2004 infördes GIT-systemet

På Årsmötet 25 oktober 2004 togs beslutet att bygga en 9-hål bana. (par 29)

Pay & Play banan 9-hål, invigdes 2006. Arkitekt Anders Erkers (CM).

2006 byggdes hål 14 på Avan om och 2007 hål 15.

Närtid

Närtid

2010 byggdes kiosken på Avan.

2010-10-29 inköptes granntomten, "Gula villan" av Gävle Kommun.

2012 Byggdes befintligt förråd på tomten om till kiosk och kaffeservering.

2015 – 2017 Anpassades hela anläggningen för personer med funktionsnedsättning i samarbete med Allmänna Arvsfonden.

2017 – 2018 renoverades hela bevattningsanläggningen.

2019 utökades restaurangen.

Detta är bara en sammanfattning av klubbens historia. Detaljer och fotografier finns i klubbens jubileumsbok som gavs ut i samband med 70 – års jubiléet 2019.